Aktiebolag eller enskild firma i olika konjunkturer: vad historien faktiskt visar

Fundera på att starta företag, och undrar om valet mellan aktiebolag och enskild firma spelar någon roll för hur du klarar dig genom en lågkonjunktur? Svaret är ja — men inte av det skäl man kanske tror. Skillnaden handlar mindre om vilken bolagsform som "presterar bättre" ekonomiskt, och mer om vad som faktiskt händer med dig personligen om det går dåligt. Se Enskild firma eller aktiebolag: vad passar ditt företag? för grunderna i valet, och Svenskt företagande 1990–2026 för en bredare tidslinje över reformer och konjunktur sedan 90-talskrisen. Den här artikeln har ett smalare fokus: vad som skiljer bolagsformerna åt specifikt när konjunkturen vänder nedåt.

Den mekanism som förklarar det mesta: ansvar, inte lönsamhet

Formell konkurs är i praktiken nästan uteslutande ett aktiebolagsfenomen i svensk statistik — omkring nio av tio konkurser gäller aktiebolag, inte enskilda näringsidkare. Det beror inte på att enskilda firmor klarar sig bättre ekonomiskt, utan på en strukturell skillnad i ansvar. I ett aktiebolag är konkurs en process som (normalt) stannar vid bolaget — ägarens privata tillgångar är i grunden skilda från bolagets. I en enskild firma finns ingen sådan uppdelning: du är juridiskt firman, vilket gör att en formell konkurs för en enskild näringsidkare i praktiken blir en personlig konkurs, med allt vad det innebär för privatekonomin.

Det gör att en näringsidkare med enskild firma som går dåligt betydligt oftare väljer att helt enkelt avregistrera verksamheten hos Skatteverket i stället för att låta den gå igenom en formell konkurs. Det är en logisk följd av hur ansvaret är konstruerat snarare än en siffersatt slutsats vi kan belägga med exakt statistik — men det är själva skälet till att konkursstatistik i Sverige nästan uteslutande beskriver vad som händer med aktiebolag, inte med företagande i stort.

Den praktiska poängen för dig som funderar på att starta: frågan "vilken bolagsform klarar sig bäst i en kris" har inget entydigt svar i konkursstatistiken, eftersom de två formerna inte mäts på samma sätt när det går riktigt dåligt. Det som går att jämföra på ett meningsfullt sätt är i stället vad som hänt med nystartande i respektive form under olika konjunkturlägen — se nästa avsnitt.

Fyra kriser sedan millennieskiftet

IT-kraschen (2001–2003)

Den tidigaste krisen i den här genomgången är också den sämst dokumenterade i offentlig statistik uppdelad per bolagsform — Statistiska centralbyråns strukturerade konkursdata per företagsform sträcker sig i praktiken bara tillbaka till 2009. Det som är väl belagt är den kvalitativa bilden: IT- och telekombubblan sprack 2000–2002, med välkända svenska exempel som Framfab, Icon Medialab och Boo.com, och nyföretagandet dämpades tydligt av börskraschen och den efterföljande lågkonjunkturen. Exakta konkurs- och nyföretagandesiffror per bolagsform för just den här perioden finns inte tillgängliga i en form vi kan verifiera, och vi har medvetet valt att inte gissa oss till dem.

Finanskrisen (2008–2009)

Finanskrisen 2008–2009 var i första hand en exportkris: SCB:s egen analys pekar ut att krisen framför allt drabbade industri och exportberoende företag, medan den inhemska tjänstesektorn klarade sig jämförelsevis bättre — ett mönster som är värt att hålla i huvudet eftersom nästa kris i den här genomgången (pandemin) drabbade tvärtom. 2009 var konkursmässigt det värsta året sedan 90-talskrisen fram till dess, med bland de högsta antalen konkursdrabbade anställda på över ett decennium. Liksom för IT-kraschen är den exakta uppdelningen mellan aktiebolag och enskild firma för dessa år osäker i tillgänglig statistik, så vi håller oss till den övergripande bilden snarare än att ange exakta tal vi inte kan stå för.

Pandemin (2020–2021)

Det här är den bäst dokumenterade krisen i hela genomgången, och den som ger tydligast svar på frågan om bolagsform. Två saker hände parallellt:

• Konkurserna steg knappt. Antalet aktiebolag i konkurs gick från 6 246 (2019) till 6 359 (2020) — en ökning på under 2 procent, långt mindre än vad många förväntade sig — och sjönk sedan till 5 797 under 2021. Omfattande statligt stöd (korttidspermittering, omställningsstöd, uppskjutna skatteinbetalningar) förklarar en stor del av varför krisen inte gav det konkursutslag man kunde vänta.
• Nyföretagandet slog rekord i båda bolagsformerna, men olika mycket. 2020 startades 73 687 nya företag i Sverige (+10 procent mot 2019) — nya aktiebolag ökade med 24 procent, medan nya enskilda näringsidkare bara ökade med 1 procent. 2021 fortsatte trenden uppåt till omkring 78 700 nya företag, med aktiebolag +9 procent och enskild firma +6 procent.

Det här sammanföll med att lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag sänktes från 50 000 till 25 000 kronor från den 1 januari 2020 — se aktiekapital — vilket gjorde aktiebolag som form tillgängligt för fler som annars hade startat enskild firma. Det är en ovanligt tydlig, mätbar koppling mellan en konkret regeländring och ett skifte i vilken bolagsform nya företagare faktiskt valde.

Pandemin drabbade också branscher ojämnt på ett sätt som skiljer sig från finanskrisen: hotell- och restaurangbranschens konkurser ökade med över 100 procent under våren 2020 och slutade året på plus 38 procent, medan detaljhandeln initialt klarade sig förvånansvärt väl. Den inhemska servicesektorn, som klarade sig relativt bra under finanskrisen, var alltså den som drabbades hårdast av pandemin — nästan tvärtom mot 2008–2009.

Ränte- och energikrisen (2022–2023)

Den senaste krisen i genomgången gav det tydligaste konkursutslaget av alla fyra. Aktiebolagskonkurserna gick från 5 797 (2021) till drygt 6 250 (2022) och vidare till 8 243 under 2023 — en ökning på över 30 procent på ett år, och den högsta nivån sedan mätningarna hos flera statistikleverantörer inleddes. Orsaken beskrivs genomgående som en kombination: kraftiga räntehöjningar, hög inflation och höga energipriser som pressade marginaler brett, med byggbranschen som särskilt hårt drabbad eftersom nybyggnation är extremt räntekänslig. Mot slutet av 2023 ökade konkurserna i åtta av tio branscher jämfört med året innan.

Till skillnad från pandemin fanns inget riktat statligt stöd som dämpade den här krisens genomslag på samma sätt — vilket är en del av förklaringen till att just denna kris gav det största konkursutslaget av de fyra, trots att den varken var lika djup som finanskrisen eller lika plötslig som pandemins nedstängningar.

Vilket styre satt vid makten under respektive period

Ren kontext, inte en förklaring — konjunktur, globala händelser och regelförändringar (som aktiekapitalsänkningen 2020) förklarar mönstren ovan betydligt bättre än vilket block som regerade:

Period	Styre
IT-kraschen (2001–2003)	Socialdemokratiskt ledd regering
Finanskrisen (2008–2009)	Alliansen (borgerligt ledd)
Pandemin (2020–2021)	Socialdemokratiskt ledd regering
Ränte-/energikrisen (2022–2023)	Moderatledd regering

Alla fyra kriser har alltså inträffat under olika politiska styren — ingen enskild färg "äger" vare sig kristerna eller återhämtningarna i den här genomgången, vilket är precis vad man kan förvänta sig av kriser som i grunden drivs av globala faktorer (börskrascher, exportberoende, en pandemi, internationella räntehöjningar) snarare än av inhemsk finanspolitik i sig.

Vad det betyder för dig som funderar på att starta

• Bolagsformens skydd mot personlig ekonomisk katastrof väger tyngre än små skillnader i "vilken form klarar sig bäst". Det är därför ansvarsfrågan, inte konjunkturstatistiken, bör vara utgångspunkten i valet — se Enskild firma eller aktiebolag.
• Konjunkturläget påverkar din bransch mer specifikt än din bolagsform. Finanskrisen slog mot export och industri, pandemin mot besöksnäring och transport, ränte-/energikrisen mot byggsektorn. Fråga dig vilken typ av kris din bransch är känslig för, snarare än att fokusera på bolagsform som skydd mot konjunktur i sig.
• Regelförändringar (som aktiekapitalsänkningen 2020) kan påverka ditt val mer än konjunkturen just då. Håll koll på aktuella krav snarare än att utgå från vad som gällde när du senast tittade.
• En lågkonjunktur är inte per automatik fel tidpunkt att starta. Nyföretagandet slog rekord mitt under pandemin, samtidigt som konkurserna hölls ovanligt låga — ett tecken på att statligt stöd och regelförändringar kan väga tyngre för utfallet än konjunkturen i sig.

Vad som är obekräftat och medvetet utelämnat

Konkurs- och nyföretagandesiffror uppdelade per bolagsform finns tillförlitligt bara från ungefär 2009 och framåt i den statistik vi kunnat verifiera. För IT-kraschen (2001–2003) och finanskrisen (2008–2009) har vi därför hållit oss till en kvalitativ beskrivning i stället för att ange exakta tal vi inte kunnat belägga mot en primärkälla — och olika statistikleverantörer (Creditsafe, UC, SCB/Tillväxtanalys) redovisar ibland något olika totalsiffror för samma år, sannolikt på grund av olika mät- och avgränsningsmetoder. Vi har konsekvent använt en källa per uppgift snarare än att blanda ihop siffror från flera leverantörer.